Två svenska ordbaser

Nedan beskrivs innehållet i de tvåspråkiga lexikonen. Alla dessa har samma svenska ordbas, förutom det svensk-amhariska, svensk-azerbajdzjanska, svensk-pashto och svensk-tigrinska lexikonen som har en mindre svensk ordbas (som utgör en del av den stora ordbasen).

En ny version av den svenska ordbasen används i enspråkiga svenska, svensk-arabiska, svensk-persiska och svensk-somaliska lexikonen. Innehållet i denna svenska ordbas beskrivs på en separat sida.

Vad innehåller lexikonen?

Förutom själva uppslagsordet innehåller lexikonen information om uttal, ordböjning, ordklass och översättning. Oftast finns det även grammatikkommentarer, ordförklaringar, stilkommentarer, sakupplysningar, grammatiska konstruktioner och språkexempel.

Uppslagsord
Uppslagsformen består normalt av ett enda ord men kan också vara ett längre uttryck, särskilt i sammansatta verb (t.ex. tycker om) och samhällsord (t.ex. allmän rättshjälp). Uppslagsord som består av sammansättningar är avdelade med lodstreck. Denna markering är i första hand till för att förkorta ordets böjningsangivelse och ska inte ses som en helt genomförd uppdelning i sammansättningsleder. Uppslagsorden kan följas av en alternativform som vanligen har samma uttal men annan stavning, t.ex. sjal eller schal. I vissa fall rör det sig om en talspråkig variant, t.ex. sedan och sen. Observera att uttal och böjning gäller uppslagsordet snarare än alternativformen.

Uttal
Lexin togs ursprungligen fram för att användas i invandrarundervisningen, dvs. av personer som ska lära sig svenska. Detta innebär att uttalsangivelser endast finns för svenska ord.

Längd

Långt ljud betecknas med kolon omedelbart efter det långa ljudet, t.ex. skalla [²sk'al:a] och skala [²sk'a:la]

Kvalitet

Vad gäller vokalerna kommer kolon även att beteckna kvalitet, t.ex. mat [ma:t] och matt [mat:]

Ordaccent

Endast grav accent sätts ut. Den markeras med en upphöjd tvåa framför ordet (se exemplen under Längd ovan). På vissa datorer visas en vanlig tvåa istället för en upphöjd. Grav accent finns i t.ex. bùren (till bära) medan akut accent finns i búren (till bur).

Tryck

Huvudtryck markeras antingen med punkt under den betonade vokalen eller genom apostrof framför vokalen i den betonade stavelsen, t.ex. ABF [a:be:'ef] och ide [²'i:de]. Enstaviga ord får ingen sådan tryckmarkering utom i uttryck med verb + partikel och reflexiva verb vilka sammanskrivs, t.ex. tittar på [tit:arp'å:] och ger sig [j'ersej]. Bitryck i sammansättningar kan utläsas ur längdmarkeringen. Det sista förlängda ljudet får bitryck, t.ex. utslagsröst [²'u:tsla:gsrös:t].

Konsonanterna

Inga speciella symboler används för [tj], [sj] och [ng], t.ex. tjugo [²tj'u:ge] och [²sj'ung:a]. Den supradental som finns i vissa dialekter markeras med ett underslag under de två segmenten, t.ex. bord [bo:r_d], barn [ba:r_n], fort [for_t:] och törst [tör_s:t].

Vokalerna

De olika vokalljuden framgår av exemplen:

[a:] - sa [sa:], sal [sa:l]
[a] - hall [ha:l], sagt [sak:t], bankomat [bangkom'a:t]
[e:] - be [be:], vet [ve:t]
[e] - bestå [best'å:], vett [vet:], fäll [fel:]
[i:] - bi [bi:], sil [si:l]
[i] - sill [sil:], idÈ [id'e:]
[o:] - sol [so:l], ro [ro:]
[o] - rott [rot:], ost [os:t], motiv [mot'i:v]
[u:] - bu [bu:], lus [lu:s]
[u] - buss [bus:], mustasch [must'a:sj]
[y:] - by [by:], syl [sy:l]
[y] - synonym [synonym], syll [syl:]
[å:] - gå [gå:], gås [gå:s]
[å] - gosse [²g'ås:e], gått [gåt:], ombudsman [²'åm:bu:dsman:]
[ä:] - fä [fä:], säl [sä:l], bär [bä:r]
[ä] - märr [mär:], herre [²h'är:e]
[ö:] - snö [snö:], söt [sö:t], snör [snö:r]
[ö] - löss [lös:], först [för_s:t], fördela [för_d'e:la]

Diftonger

Diftonger markeras med ett underslag mellan de två vokaltecknen, t.ex. automat [a_otom'a:t]

Ordböjning
Böjningsformerna hos böjda ord skrivs ut i sin helhet. Ett undantag är sådana sammansättningar där lederna skiljs åt genom ett lodstreck - i sådana fall återges bara efterledens böjning, t.ex. karens|tid -tiden. Ord inom normalt böjda ordklasser som av någon anledning saknar böjning markeras med oböjligt.

Böjningsformer som nästan alltid är förutsägbara har helt utelämnats. Hit hör dels bestämd form plural av de flesta substantiv (hästar -na), dels adjektivens normala komparationsformer på -are och -ast (t.ex. grön, grönare, grönast). Oregelbunden böjning i dessa fall anges alltid (t.ex. hus -en och stor, större, störst).

Översikt över böjningsformer som anges i ordboken:

Substantiv
Grundform	Best. form	Obest. form	Best. form
	singular	plural	plural
häst	hästen	hästar	-
hus	huset	hus	husen
Adjektiv
Grundform	Neutrum	Plural	Komparativ	Superlativ
grön	grönt	gröna	-	-
stor	stort	stora	större	störst
Verb
Presens	Preteritum	Supinum	Imperativ	Infinitiv
kastar	kastade	kastat	Kasta!	kasta
springer	sprang	sprungit	Spring!	springa

Om imperativ och infinitiv sammanfaller till formen återges de med den gemensamma formen plus utropstecken inom parentes, t.ex. kasta(!)

Pronomen
Pronomen har ingen helt enhetlig böjning. Normalt anges för pronomen samma former som för adjektiv, dvs. neutrumform och pluralform, t.ex. annan, annat, andra.

Ordklassbeteckningar
Följande ordklassbeteckningar förekommer:

Ordklass	Förkortning	Exempel
adjektiv	adj.	en blå bil
adverb	adv.	bilen går sakta, en mycket snabb bil
artikel	-	en blå bil
förkortning	förk.	SR (= Sveriges Radio)
infinitivmärke	-	att simma
interjektion	interj.	Aj! Hallå!
konjunktion	konj.	om du vill så kommer jag
namn	-	Svenska Akademin
preposition	prep.	boken ligger på bordet
pronomen	pron.	jag känner henne inte
räkneord	räkne.	en, två, tre
substantiv	subst.	hon äter glass
verb	-	hon äter glass

Följande beteckningar är inte ordklasser i vanlig mening utan gäller snarare ordbildning:

"Ordklass"		Exempel
förled		charter-
efterled		-tonnare

Grammatikkommentar
Grammatiska upplysningar ges där de så behövs före ordförklaringar. De består dels av återkommande grammatiska uppgifter, dels av fria kommentarer knutna till enstaka ord. Här följer en översikt i bokstavsordning över vanligt förekommande grammatiska uppgifter. Observera att den grammatik som gäller främst verbens syntax redovisas i en särskild syntaxparentes före eventuella språkexempel.

Grammatikkommentar		Exempel
allmänt förstärkande		väldigt
bestämd form		södra
endast i sammansättning		ålder 2
frågande		vilken 1
kollektivt		ungdom
komparativ		mindre
massord		konfekt
mest i plural		grönsak
mest i sammansättning		kammare
oböjligt		enstaka
plural		kläder
superlativ		minst
verbpartikel		upp
även lös sammansättning		utarbetar

Ordförklaring
Ordförklaringen kan bestå av en definition eller en omskrivning och/eller en synonym (dvs. ett ord som betyder "samma sak", t.ex. båt - fartyg).

Stilkommentar
Stilkommentaren innehåller inte bara rena stiluppgifter utan också mer allmänna uppgifter om ordens bruklighet och precisering av deras innehåll. De rena stiluppgifterna består av ett antal beteckningar som kan grupperas i följande grupper: stilnivå (1), tidsfärg (2), gruppspråk (3), värdeladdning (4) och generella (5).

Stilkommentar		Exempel
1
formellt		vederbörande
högtidligt		tungomål
vardagligt		snackar
stötande		knullar
svordom		Djävlar!
2
historiskt		fogde
ålderdomligt		fager
3
barnord		pippi
dialektalt		grinar 2
4
nedsättande		käring
5
bildligt		blek
motsats		stor
mest i fraser		vinner 3

Sakupplysning
Ordboken innehåller sakupplysningar till många av de ord som här kallas "samhällsord". Normalt brukar annars ordböcker (lexikon) förklara ord och uppslagsböcker (encyklopedier) förklara den verklighet som finns bakom orden. I praktiken är det inte lätt att dra en skarp gräns mellan ordförklaring och sakförklaring. I detta material infogas sakförklaringar där så har ansetts lämpligt. De finns dels i ord som är namnliknande (t.ex. Domänverket, advent) och vars innebörd inte är uppenbar, dels som en kompletterande upplysning till ord som också ges en vanlig ordförklaring (t.ex. barnbidrag).

Grammatiska konstruktioner
Alla verb i ordboken - utom sådana som bara förekommer i idiom - har försetts med en markering som kortfattat anger de vanligaste syntaktiska sammanhang som verbet kan förekomma i. Dessa sammanhang, eller "medspelare" till verbet, kan vara satsdelar som subjekt och objekt, men också beskrivas i betydelsetermer, t.ex. TID, SÄTT, PLATS. Markeringen är ett sätt att presentera verbets kombinationsmöjligheter utan att med språkexempel behöva visa upp hela repertoaren. Inte heller syntaxmarkeringen ger för övrigt alltid samtliga möjligheter utan kan inskränka sig till de vanligaste.

Låt oss som exempel ta <A tycker om B/x/att + INF> där A och B namnger personer, x anger saker och att + INF betyder att verbet kan följas av en infinitiv föregången av att. Markeringen anger alltså tre olika möjligheter, exempelvis jag tycker om Lisa, jag tycker om jordgubbar och jag tycker om att lyssna på klassisk musik. Nedan följer en översikt över klasser av verb och deras vanligaste kombinationsmöjligheter. I tabellen används följande förkortningar: personer A, B, C; saker eller abstrakta företeelser x, y, z; infinitiv INF; preposition PREP; predikativ PRED.

Del 1	Verb	Del 2	Del 3	Exempel
det	regnar			det regnar
A	skrattar			hon skrattar
x	slocknar			ljuset slocknar
A	anställer	B		han anställde en kock
x	drabbar	A		olyckan drabbade honom hårt
x	absorberar	y		bomull absorberar vatten
A	kastar	x		hon kastar bollen
A	dansar	PREP + B		han dansar med sin fru
A	sysslar	PREP + x		han sysslar med affärer
x	vittnar	PREP + y		handlingen vittnar om mod
A	roar	sig		han roar sig
x	sprider	sig		sjukdomen sprider sig
A	anser	att + SATS		jag anser att han överdriver
x	visar	att + SATS		misstaget visar att han är ovan
A	gillar	att + INF		han gillar att läsa
x	fortsätter	att + INF		regnet fortsätter att ösa ner
A	undrar	FRÅGESATS		han undrade om du kan komma
A	vill	INF		han vill komma
x	brukar	INF		sådant brukar hända
A	är	PRED		han är glad/hon är läkare
x	är	PRED		bordet är blått
A	uppträder	SÄTT		han uppträdde säkert
x	smakar	SÄTT		maten smakar gott
A	väntar	TID		hon väntade en kvart
x	varar	TID		matchen varade tre timmar
A	anländer	TIDPUNKT		han anlände kl. 20.30
x	slutar	TIDPUNKT		matchen slutade kl. 20.30
A	bor	PLATS		hon bor i Malmö
x	ligger	PLATS		staden ligger vid havet
A	skyndar sig	RIKTNING		han skyndade sig till skolan
A	väger	SUMMA		han väger 70 kilo
x	uppgår till	SUMMA		summan uppgår till en miljon
A	ger	B	x	han gav henne en bok
x	ger	A	y	uppsatsen gav honom bekymmer
A	ber	B	PREP + x	han bad henne om ett råd
A	lockar	B	att + INF	han lockade henne att skratta
A	lovar	B	att + SATS	han lovade henne att han skulle komma
A	hör	B	INF	jag hörde henne skratta
A	anser	B/x	PRED	jag anser honom oduglig
				jag anser saken utagerad
A	tillbringar	TID	PLATS	han tillbringade en dag i Hjo

Språkexempel
Språkexemplen är av tre slag: satser eller satsfragment, idiom (uttryck) och sammansättningar. Som idiom räknas satser och satsfragment vars betydelse inte är självklar utifrån kännedom om de enskilda orden (t.ex. å andra sidan, sätta en käpp i hjulet). I anslutning till idiomen följer inom parentes som regel en förklaring av uttrycket, t.ex. sticka under stol med ("dölja").

Översättning
I ordboken ingår översättningen av uppslagsordet, men också av sammansatta ord där uppslagsordet ingår och av de i texten givna exemplen och stående uttrycken.